Sans-serif

Aa

Serif

Aa

Font size

+ -

Line height

+ -
Light
Dark
Sepia

Cambridge Analytica omdefinierar lobbyismen

”Folket måste styras av en upplyst elit för att samhället inte ska falla i anarki” hävdade PR-fältets urfader Edward Bernays 1929. Sedan dess har Bernays idéer om att aristokratin måste styra folket via propaganda påverkat många politiska konsulter och tänkare.

Den elitistiska doktrinen är i högsta grad levande idag, vilket visat sig i de senaste dagarnas gräv om Cambridge Analytica; Trumpkampanjens skrupellösa PR- och dataanalysbyrå. Utöver firmans omskrivna kartläggning av 50 miljoner Facebookanvändares politiska intressen inför USA-valet, har de även jobbat med att få Kenyas president omvald. De spred politiska hårdvinklade filmer på sociala medier om den kenyanska presidentens motståndare och skruvade upp tonläget i opinionen ordentligt, vilket ledde till flera upplopp och dödsfall.

Politisk verktygslåda med vit, grå och svart propaganda

Cambridge Analytica är en unik typ av public affairs-byrå. Deras verktygslåda innehåller både vita, gråa och svarta propagandametoder. De säljer dels klassiska politiska konsultuppgifter som att designa varumärkesplattformen för kandidater, göra omfattande opinionsundersökningar bland väljare, skriva talmanus och regissera hela valkampanjer. Men de erbjuder även gråa kampanjer, som att producera negativa videoklipp där motståndarkandidaten utpekas som korrupt, vilka sprids till väljarna via anonyma sidor på sociala medier.

Under ett smygfilmat möte med en journalist som utgav sig för att vara en Sri Lankesisk affärsman avslöjade Cambridge Analytica några av firmans svarta propagandametoder. Exempelvis kan de lura in politiska motståndaren i fällor där kandidaten exponeras för (prostituerade) kvinnor som förför honom, vilket sedan filmas och används i utpressningssyfte. De kan även skicka personal som poserar som utländska byggherrar som erbjuder sig att muta motståndarkandidaten, även detta i utpressningssyfte.

Cambridge Analytica-avslöjandet visar kommunikationens kraft

Avslöjandet om Cambridge Analyticas arbete säger något om kommunikationens kraft att omvälva hela samhällen, särskilt genom den digitala miljön. Om någon fortfarande tvekade på ifall kommunikationsavdelningar kan påverka affären, så ger Cambridge Analytica-affären ett tydligt svar; den som bemästrar kommunikationen kan bemästra hela opinionen.

Historiskt har nationalstaters regeringar varit tämligen ensamma om att ha resurser för att kunna påverka hela befolkningar med hjälp av propaganda, men genom sociala medier har förhållandet förändrats. Det har blivit så billigt och skalbart att påverka opinioner att företag och individer kan påverka hela länders politiska preferenser genom riktade annonser, virala memes och bloggar. Och Cambridge Analytica-avslöjandet visar att det görs.

Svenska lobbyister kan lära mycket av Cambridge Analytica, bortsett från etiken

Svenska politiska konsultfirmor består nästan enbart av gamla avdankade politiker. Avdankade politiker är inte kända för sin höga tekniska innovationsgrad, och därför har den övergripande svenska public affairs-metodiken inte utvecklats sedan 1980-talet.

När den typiska byråkunden vill påverka någon politisk fråga, exempelvis sjukvården, gör PR-byrån först traditionella opinionsmätningar tills svaren ser bra ut. Sedan skriver man en “rapport” om svaren. Rapporten sen pitchas till politiker och medier via pressmeddelanden. Kanske arrangerar man även någon paneldebatt i Almedalen för att få upp sjukvårdsfrågan “på politikernas agenda”. Sen är det inte så mycket mer. Alla public affairs-byråer erbjuder “sociala medier-rådgivning”, men det är väldigt få public affairs-konsulter som behärskar den digitala miljön i verkligheten.

Cambridge Analytica skiljer sig därför på många sätt från den svenska lobbybranschen. De håller en mycket högre innovationsgrad, och blandar klassisk PR-metodik med ovanligare discipliner så som dataanalys, underrättelsemetodik, beteendevetenskap, digital astroturfing, psykologiska operationer, microtargeting, design, API-scraping och appar i sociala medier för att uppnå sina mål.

Firmans metodik liknar mer en militär psyopsorganisation än en kommunikationsbyrå. Psyopsorganisationer har (åtminstone internationellt) länge varit mer sofistikerade än kommunikationsbyråer, eftersom militära psyopsförband (t.ex. i Ryssland) satsat på att snabbt lära sig ny teknik och infoga experimentell teknik i verksamheten. På kommunikationsbyråer tar det oftast flera månader eller år innan ny teknik blir en integrerad del av byråerbjudandet.

Då psyops huvudsakligen används i krig för att påverka motståndarens befolkning blir etiska kommunikationsbudskap mindre viktiga än inom civil kommunikationsverksamhet. Det viktiga för psyopsutövaren är att vinna, inte nödvändigtvis att bygga ett långsiktigt starkt varumärke för avsändaren. Vilket är precis den taktik Cambridge Analytica använde, när de vann presidentvalkampanjer genom att smutskasta motståndaren.

Sammanfattning

Cambridge Analyticas metodik är i stora delar oetisk, men oerhört effektiv. Att PR-byråer använder oetiska metoder är egentligen inget nytt, det har gjorts i minst hundra år och på 1970-talet blev negative campaigning vardagsmat i politiken, genom Roger Stone och andra negativa pionjärer. Det som är nytt med Cambridge Analytica är att de visar hur hög effekt lobbying får när den kombineras med modern teknik som sociala medier.

Det är en stor utmaning för svenska politiska konsultfirmor att de är för tekniskt eftersatta. Det är en ny miljö där ute, och likt alla andra branscher håller politiken just nu på att disruptas av digital teknik. För att kunna skydda sina egna kunder när de utsätts för oetiska drev på nätet borde byråerna sälja färre pressmeddelanden och sälja fler dark ads, för att lära sig hur digital påverkan fungerar och byggs.