Videofilmade pranks som delas i sociala medier har blivit ett populärt reklamformat med stark viralfaktor. Men hur lyckas man med videopranks?

Electrolux publicerade tidigare idag prankfilmen ”The Dry Cleaner Prank”. I filmen bygger företaget om en kemtvätt efter en kunds vardagsrum, och när kunden kommer tillbaka för att hämta sin inlämnade kemtvätt blir kunden givetvis mycket förvånad över att hon nu stiger in i sitt eget vardagsrum.

Det är nog inte en orimlig gissning att teamet bakom filmen inspirerats av Vitamin Wells framgångsrika prank-videoserie med Zlatan där fotbollsspelaren skojar med både cykelbud och jobbsökare. Dessa Zlatanvideor har fått enorm spridning i sociala medier, och den första videon som Vitamin Well publicerade för någon månad sedan är nu uppe i nära tre miljoner visningar.

Pranks är sevärda

Prankfilmer är bra content för företag, eftersom de underhåller istället för att fokusera på att sälja och berätta om egna produkten. Att kolla på ett prank är njutsamt, har wow-faktor och har därför hög viralpotential. Men prankfilmer är förmodligen mer användbara i varumärkesbyggande syfte än säljdrivande. Att försöka inkludera alldeles för explicita sälj- och produktfokuserade budskap i filmen är en garanti för att förstöra prankfilmens viralitet.

… men svåra att koppla till varumärket

När videoklippen mest är underhållning och inte fokuserar på företagets produkt kan det leda till problem med ”brand recall” – att folk ser filmen, men glömmer företaget som står bakom den.

Läs mer: ”Humor i public affairs – funkar det?”

Exempel: I Electroluxfilmen ovan så görs kopplingen till varumärket främst i slutet, och då väljer man att visa både varumärket och en produkt, men det är inte helt tydligt vad produkten handlar om.

zlatan-vitamin-well

I Vitamin Wells prankfilm där Zlatan intervjuar en jobbsökande sker integreringen av avsändaren i pranket på ett snyggt och naturligt sätt, genom att man låter avsändaren synas i bakgrunden hela tiden – utan att avbryta pranket. På så sätt påminns tittaren hela tiden om vem som är avsändare av filmen, även om Zlatan och pranket spelar huvudrollen och blir anledningen att folk delar klippet.

Klippet lär därmed ha en hög brand recall-nivå, de flesta som sett det minns nog också att Vitamin Well var avsändare.

Är det fejk eller inte?

… är förmodligen första frågan varje tittare ställer sig efter att ha sett en prankfilm. Som reklambyrå eller prankproducent är det mycket enklare att ”rigga” ett prank med skådespelare och manus från start till slut, men det tar samtidigt bort en del av autenticiteten och viralfaktorn i filmen.

I Electroluxfilmen ovan är det ganska tydligt att pranket verkar vara riggat. Hur kom annars hantverkarna in i hennes lägenhet? Kan man verkligen identifiera all inredning från originallägenheten och bygga om en kemtvätt på så kort tid?

Filmen fungerar ändå som kul prank, men när det blir för tydligt att något är riggat så försvinner wow-faktorn som skapar viralitet för klippet. Samtidigt, om man som företag investerar mängder av pengar i ett prank som misslyckas eller inte gör sig bra på film så riskerar man att slänga mycket pengar i sjön. Så det är en viktig avvägning hur mycket manus man ska använda.