Sans-serif

Aa

Serif

Aa

Font size

+ -

Line height

+ -
Light
Dark
Sepia

Jacob Birkeland: Reflektioner kring psykologiska operationers roll då och nu

Denna artikel är en sammanfattning av tidigare publicerad artikel i Kungliga Krigsvetenskaps Akademiens Handlingar och Tidskrift Nr 3 2018.

Psykologiska operationer har fått ett ökat fokus i den allmänna debatten de senaste åren. Trots det saknas fortfarande förståelse inom den civila sektorn om hur psykologiska operationer fungerar i en militär miljö.

I en värld där gränsen mellan vad som uppfattas som en militär operation och inte suddas ut finns det behov av att förklara detta militära strategiska och operationella verktyg. I denna text ger presschefen Jacob Birkeland, som tidigare planerat psykologiska operationer i Afghanistan, en bild av hur psyopsområdet fungerar och utvecklats.

“All krigföring bygger på illusion” — Sun Tzu, general, strateg och filosof

De senaste årens ökade allmänna uppmärksamhet när det gäller informationskampanjer, sårbarheten för det fria öppna samhället med ett fritt flöde av information och skepticismen kring huruvida traditionella auktoritetstunga budskapsbärare sköter sitt uppdrag har gjort att påverkansoperationer och vår sårbarhet som individ och samhälle har kommit att diskuteras flitigt. Debatten har lett till att återigen är frågeställningar som ”Vad är sant och vad är falsk information?”, ”vilken information är överdriven” och ”Vad är den verkliga avsikten med informationen”  högaktuella.

Vi kämpar alla med att navigera i informationsflöden från en enorm mängd olika källor. Sociala medier och de etablerade medierna med sina anrika redaktioner är alla kanaler för spridning av fakta, ”alternativa fakta”, professionella åsikter samt amatöranalys. Det finns en blandning av kvalitet och ambition. Sammantaget kan detta ses som en naturlig följd av att fria samhällen fortsätter att omfamna ny teknik gällande hur vi delar information, berättar historier och påverkar varandra.

Jacob Birkeland (till höger) i Afghanistan med psyopsförbandet. Bild från samverkansmöte med lokal afghansk polis och kollegor från Finland och USA.

Privilegiet att forma en berättelse har sedan boktryckarkonstens födelse varit brett tillgänglig, nu kan alla också sprida sina berättelser trots en låg budget. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv har utvecklingen gett många, inte bara försvarshögkvarter, utan hela samhällen huvudbry då insikten infunnit sig att de är exponerade och oskyddade inför ett ”nygammalt” överhängande hot. Ett hot som har formen av psykologisk krigföring, eller “PSYOPS”, som det kommer att hänvisas till från och med nu.

Texten aspirerar inte på att ge den slutgiltiga och fullständiga övergripande bilden av PSYOPS komplexa karaktär och natur. Istället bör texten ses som en ambition att förklara återinförandet av PSYOPS som ett verktyg för krig och påverkan i det moderna informationssamhället.

Psyops och attitydpåverkan på nätet

Förenta staternas försvarsdepartement anger i sitt dokument “U.S. Joint Chiefs of Staff, Dictionary of Military and Associated Terms” att PSYOPS ska definieras som planerad verksamhet för att förmedla utvalda uppgifter till utländska målgrupper för att påverka deras känslor, motiv, objektiva resonemang och i slutändan utländska regeringars, organisationers, gruppers, och individers uppförande.

Syftet med PSYOPS är att inducera eller förstärka attityder och beteenden som är gynnsamma för upphovsmannens mål. I ljuset av avslöjanden om Cambridge Analyticas metoder, presidentvalet i USA och ett ökat antal förekomster av ”troll” som påverkar allmänna debatter, har västliga samhällen på bred front satsat på att förstärka sin kunskap och förståelse om hur PSYOPS fungerar i ett modernt sammanhang.

Även om PSYOPS har varit ett grundläggande verktyg under interventionerna i Irak, Afghanistan och Libyen är fenomenenet långt ifrån nytt. Konsten att bedriva påverkansarbete har en central plats under hela krigshistorien, där den trojanska hästen kan ses som ett antikt exempel på militär PSYOPS.

”Konsten att bedriva påverkansarbete har en central plats i krigshistorien”

Att förstå den psykologiska terrängen

Oavsett om vi talar om att taktiskt stödja en bataljon med 500 soldater väster om Mazar E Sharif i norra Afghanistan eller användningen av massmedia och internet för att påverka ett kommande val, är en avgörande framgångsfaktor att förstå drivkrafterna hos de individer eller grupper som avses påverkas och slutligen uppnå önskad effekt i form av attitydförändring, sviktande kämpaglöd eller liknande. Vilka hierarkier finns det, vem är inofficiell ledare, vad gör motståndaren arg, vilka moderna kulturella symboler finns det? Vad ses som en auktoritet?

Precis som vi måste förstå miljön inför planerande och tagande av terräng i samband med ett eldöverfall måste vi förstå den kognitiva terrängen och miljön gällande informationsskapande och spridning.

I artikeln “Psychological Operations: A New Variation on a Age Old Art: Hizbollah versus Israel” nämner författaren Ron Schleifer tre viktiga faktorer att överväga när man pratar om PSYOPS. Hans utgångspunkter är (i) målgruppen, (ii) kommunikationskanalerna och (iii) budskapen. Dessa element är alla grundläggande delar och måste beaktas när du planerar.

Fler länder satsar på strategisk kommunikation. NATO Strategic Communications (StratCom), utgör ett centrum för kunskapsutveckling inom statssponsrad PSYOPS, Public Affairs och informationspåverkan. StratCom, som har sitt säte i Riga, bidrar till förbättrade strategiska kommunikationsmöjligheter inom NATO och dess allierade. Strategisk kommunikation är en integrerad del av ansträngningarna för att uppnå NATOs politiska och militära mål. I många avseenden är uppkomsten av StratCom svaret på en allmän ökad förståelse för vikten av att bemästra informationsmiljön för att kunna dominera och vinna moderna krig. Den ökade kunskapen bland nationer, autonoma aktörer, myndigheter och individer har tvingat västvärldens stater att samla sig och agera. 2017 skrev Sverige genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under ett samarbetsavtal som grundar sig i ovanstående insikter även bland svenska politiker och företrädare.

Uppdraget för soldater som arbetar med PSYOPS är att påverka utvald målgrupps beteende för att stödja de militära målen i en viss operation. Man gör detta genom att förmedla utvald information och/eller ge råd om kommunikationsåtgärder som påverkar känslor, motiv, resonemang och slutligen målgruppens beteende. Beroende på målet prioriteras olika målgrupper, dessa analyseras sedan och slutligen dissemineras informationen. Ändamålet med PSYOPS är förändringen av beteenden som påverkar attityder.

PSYOPS används på så sätt som en del av den taktiska operationella planen för att öka det psykologiska inflytandet på fientliga eller andra centrala grupper på slagfältet. Under operationerna Desert Storm och Desert Shield i Irak använde den amerikanskledda koalitionen markbaserad och luftburen radio, högtalarutsändningar och broschyrer med avsikten att skapa en synergi med information för att öka effektiviteten i koalitionens samlade eftergifter för att demoralisera och skrämma de irakiska styrkorna. Detta tillsammans med överlägsen eldkraft visade sig vara ett vinnande koncept.

PSYOPS kan fungera, rätt använt, för att påverka hela beslutskedjan från nationell nivå ned till enskilda individer. Trots att PSYOPS i första hand är en militär taktik används dess teorier av både regeringar och icke-militära organisationer. Detta har tydliggjorts i säkerhetsutvecklingen efter terrorattackerna 9/11. Även om PSYOPS traditionellt har tillämpats både på operativ och taktisk nivå har dessa operationer ofta strategiska konsekvenser.

Kommunikation viktigt för stridens kombattanter

I Afghanistan har underrättelsearbetet visat att destabiliserande krafter över tid har varit inbäddat i landet bland befolkningen, eller till och med utgjort en del av befolkningen. Plötsligt blev det viktigt för koalitionen som verkade i Afghanistan att inte bara påverka motståndet utan även civilbefolkningen. En slutsats som även talibaner och upprorsmakare kom fram till. Till exempel är varje framgångsrik självmordsbombning en seger för elementen i Afghanistan som vill motverka efter en demokratisk utveckling.

Interventionen i Afghanistan handlar inte bara om att vinna ett krig utan också om att bygga en stat. Med det sagt blir alla PSYOPS-relaterade ansträngningar ofta ett verktyg för att stödja en större politisk berättelse.

Den australiensiska forskaren David Kilcullen har varit en förgrundsgestalt i det arbete som låg till grund för Generel Petraeus strategi för Irak gällande att vinna befolkningens ”hearts and minds”, som även applicerades i Afghanistan. Kilcullen har slagit fast att informationsaspekten av al Qaidas verksamhet är helt central; den fysiska operationen, t.ex. en terrorattack, är bara verktyget för att uppnå propaganda. Informationsdelen av varje terroroperation är lika noga planerad liksom den faktiska attacken.

“Informationsdelen av varje terroroperation är lika noga planerad liksom den faktiska attacken.”

Med andra ord kan terrordåden mot World Trade Center 9/11 förstås som en av de största PSYOPS-operationerna efter andra världskriget. Självklart är handlingen i sig själv mycket mer än en avancerad PSYOP-operation, men anfallet skakar fortfarande den kraftfullaste militära kraften världen skådat i sina grundvalar.

Varje vägbomb i Afghanistan eller Irak, varje självmordsattack mot amerikaner, koalitionsstyrkor eller andra västländer är en påminnelse om att Al Qaida och dess bundsförvanter fortfarande är livskraftiga. Al Qaidas användning av PSYOPS för att sprida rädsla och osäkerhet är mycket effektivt. Med relativt små medel kan grupperna skapa stora konsekvenser. Dagens terrorister och andra krafter med dunkla motiv, såväl som olika underrättelseorganisationer, vet detta. De moderna förutsättningarna som Internet, möjligheten till effektiv masskommunikation, big data och andra verktyg skapar nya påverkansmetoder på slagfältet.

Ung pojke med ett exemplar av ISAF-styrkans officiella månadsmagasin

Framgången för militära påverkansoperationer bygger på en grundlig och nyanserad förståelse för olika relevanta målgrupper. Detta är lika sant för operationer i Afghanistan som för civil informationspåverkan i media eller inom sociala medier.

Twitter är ett särskilt lämpligt verktyg i detta avseende, och nyttjandet av Twitter-information för att påverka åsikter och beteenden är centralt. Twitter är bara en bland många kanaler och plattformar där PSYOPS utförs i ett modernt samhälle, men PSYOPS-logiken är alltid densamma.

I ett helhetsperspektiv kan vi se hur digitala mediers utspriddhet gör att en ny krigsskådeplats dyker upp där vi alla är en potentiell målgrupp och mål för inflytande. Militära och civila informationspåverkansaktiviteter är i allmänhet inriktade mot något av två huvudmål – (1) säkra kontrollen över informationsspridningsinfrastrukturen genom direkt ägande eller indirekt kontroll av det redaktionella arbetet, eller (2) genom innehållsplacering på olika sätt. Ofta kan det vara en kombination av de två.

”Nyttiga idioter” kan förstärka spridningen av säkerhetspolitisk desinformation

Författaren Thomas Elkjer Nissen skriver i sin rapport “Sociala mediernas roll i hybridstrategier” att till skillnad från “inflytandeagenter” är så kallade “användbara idioter” eller ”nyttiga idioter”, mycket användbara informationsspridare då de inte är fullt medvetna om orsakernas slutliga mål. Detta gör att de används cyniskt av organisationer eller nationer som ett medel i att påverka sin målgrupps agenda och perception. Dessa medborgares spridning av skapade narrativ blir ännu en huvudvärk för nationella säkerhetsorgan att förstå, övervaka och vidta relevanta åtgärder mot.

Vad som gör detta tillvägagångssätt komplext är att vi alla plötsligt utgör en potentiell målgrupp för påverkan. Vår närvaro på sociala medier blir plötsligt också en närvaro på vårt modernaste slagfält. Slaget må inte stå om fysiskt land och fysiska värden utan om sanningen och hur den upplevs och artikuleras. Om vi konsumerar nyheter, dagliga nyhetsanalyser och navigerar i sociala medier är vi oavsett om vi vill det eller inte aktörer på ett potentiellt slagfält som kräver hög riskmedvetenhet precis som i vilket minfält som helst.

Vår tendens att historiskt konsumera nyheter och information på ett ganska icke kritiskt sätt utgör den perfekta utgångspunkten vad gäller att utforma modern PSYOPS. Relativt lätt kan aktörer genom snygg design och korrekt språk skapa nyhetssajter som formar en känsla av att källorna är objektiva och neutrala, precis såsom det borde vara.

Tankesmedjor, experter, forskningssammanhang kan plötsligt bära fram ståndpunkter och idéer som till en början verkar trovärdiga och rimliga men sakta flyttar målgruppens uppfattning i frågan mot önskad slutpunkt. Detta kan ske genom att de levererar innehåll i form av policyanalys, akademiska rapporter, kvalificerade kommentarer som kan tillföra alternativ genomförd forskning i relevanta frågor eller omforma frågeställningen.

I försvarsberedningens rapport, “Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025” beskrivs att “det svenska totalförsvaret bygger på befolkningens vilja att försvara landet, sitt engagemang i fredstid och motståndskraft och motstånd i krig.” Försvarsberedningen belyser vikten av att aktivt försvara vårt öppna samhälle. Det är nödvändigt att säkerställa befolkningens motståndskraft och villighet att försvara landet. Försvarsberedningen går så långt att den föreslår en utredning om en ny myndighet för det psykologiska försvaret.

Enligt Cambridge Analytica-VDn Alexander Nix kunde bolagets analyssystem med tio Facebook ”likes” förutse en persons beteende bättre än vad deras kollegor kan. De behövde bara 70 ”likes” för att göra beteendeförutsägelser bättre än din vän; 150 för att förstå ett barn bättre än en förälder; och med 300 ”likes” kunde systemet förutsäga en persons handlingar, tankar och känslor bättre än personens make eller maka.

Eftersom vår närvaro i sociala medier lämnar fotavtryck inte bara digitalt utan också faktiskt säger något om vilka vi är, måste myndigheter samarbeta på nya sätt för att informera om risker, förebygga skador och avslöja aktörer med en störande agenda. Det är lättare sagt än gjort. Ändå är det säkert att idag är vi alla mål och objekt för en målgruppsanalys.

I detta inlägg har jag försökt visa på hur olika konflikter visar hur olika aktörer har anpassat sina strategier utifrån våra allt mer avancerade kommunikationsvanor och det ökande informationsflödet. Utvecklingen av informationsmiljön tar dagligen nya steg mot att bli mer sofistikerad, erbjuda större möjligheter men terrängen blir samtidigt mer svårnavigerad. Det kommer inte vara någon överraskning att mer sofistikerade och oförutsägbara metoder kommer att användas för att påverka målgrupper i framtiden. Nya krav på förståelse för styrkan i PSYOPS måste ställas. Ökad medvetenhet i frågan är en bra början.

Jacob Birkeland
Presschef, tidigare ställföreträdande chef för Försvarsmaktens PSYOPS-grupp i Afghanistan 2011 (FS 21)