Alla välbetalda tjänsteyrken bygger på kreativitet. Det gäller oavsett om man jobbar som jurist, reklamare, finansrådgivare, kommunikationskonsult, revisor eller något annat. Ju större kreativ förmåga någon har, desto mer unika är de och desto mer betalt kan de ta. 

De högst betalda revisorerna är de som är mest kreativa i sin bokföring. De högst ansedda kommunikatörerna är de som gör budskap som skär genom bruset. De högst ansedda journalisterna är de som berör på djupet. De bäst betalda finansrådgivarna är de som ser mönster och gör kopplingar mellan till synes helt åtskilda fält, och på så sätt förutser en köpmöjlighet innan andra ser den.

Att ha kreativa anställda är centralt och borde vara högsta prioritet för alla ledare inom alla tjänsteföretag- och organisationer. Ju mer kreativa de anställda är, desto bättre resultat presterar de, och desto mer kan man ta betalt.

Vad är kreativitet egentligen?

Kreativitet bygger på två beståndsdelar; 1.) erfarenhet/sakkunskap och 2.) mod att våga att bryta etablerade ”sanningar”.

Första delen, erfarenhet, skaffar man genom arbetslivserfarenhet eller studier – ganska simpelt. Men hur gör man för att få de anställda att våga bryta ramarna oftare? 

”Creativity is by its nature and act of rebellion”
— Robert Greene

Att bryta mot ramarna är att göra uppror

Alla konstverk, reklamfilmer eller framgångsrika aktieköp som bedömts som kreativa har byggts på uppror mot etablerade sanningar inom sina respektive fält. Ett exempel på exceptionell kreativitet från konstvärlden är Marcel Duchamp. Han hånades av hela konstvärlden när han 1917 ställde ut sitt verk, urinoaren ”Fountain”. Enligt kritikerna kunde ju urinoaren knappast anses ha konstnärligt värde. Idag är Duchamp geniförklarad och anses idag ha bidragit starkt till framväxten av genren ”konceptkonst”, och breddade förståelsen för vad som kan anses vara konst. En replika av urinoaren som signerats av Duchamp såldes senare för 1,7 miljoner dollar.

france-art-dscf9033

Inom ekonomivärlden är det samma sak. VDarna som flest ser upp till är de som är rebeller: Elon Musk, vars företag Tesla bygger på ett enda stort uppror mot den bensindrivna bilindustrin; Mark Zuckerberg, som går i samma gråa t-shirt och jeans till jobbet varje dag för att lägga fullt fokus på att göra Facebook framgångsrikt; Jack Ma, som misslyckades i kinesiska nationella provet tre gånger och sen gick och startade Alibaba.

Uppmuntra de anställda att bryta mot reglerna

Många företag blir konservativa efter att de tjänat pengar ett tag. De blir så nöjda att de inte längre bryr sig om att tänka nytt eller utmana de små uppstickarkonkurrenterna. Tankegången ”Varför börja riskera sin etablerade framgång genom att tänka nytt?” börjar slå rot i korridorerna, och man slutar utmana branschen med innovativa lösningar – man fortsätter med den inslagna vägen istället. Långsamt blir man bekväm med sin komfort.

Utan press att tänka nytt och utmana omvärlden, börjar de anställdas energi att riktas inåt istället och internpolitiken växer. De anställda tänker nu mer på sitt personliga rykte än att slänga ur sig kreativa, normbrytande förslag i gruppmötena. Varför skulle de vilja ”rock the boat” i onödan?

För att skapa en kreativ kultur i företag och organisationer måste man vända den utvecklingen, man måste belöna kreativitet. Uppmuntra anställda att våga berätta den där galna idén på gruppmötet istället för att hålla tyst. Genom att belöna kreativa förslag blir de anställda successivt mer bekväma med att berätta om sina dolda idéer.

Uppmuntra också folk att vara rebeller och våga bryta mot normen på företaget. Detta är svårare att genomföra, för rebellanda kan inte vara uttalat – man måste leda med exempel.

Om exempelvis någon vill gå en timme tidigare för att gå ut och ta en drink med en kompis – låt dem göra det även om det innebär att de jobbar färre timmar den dagen. Lite på att de tar igen det någon annan gång istället. Om någon berättar för dig att de läst en spännande fackbok på sistone, fråga personen om de inte kan dela kunskaperna från boken med hela avdelningen i form av ett lunchseminarium? Om någon säger att de har en idé på hur man kan utveckla företagets erbjudande – låt de testa sin idé i verkligheten (i liten skala iallafall). Ha förtroende för att de har koll på vad de gör, och kväv inte kreativiteten genom att överskölja personerna med skeptiska frågor ”hur ska det här bli vinstdrivande egentligen?”-frågor.

”Rebels with a cause”

För att vända sina anställda från gråa kostymer till kreativa rebeller måste man ta sitt ansvar som ledare och formulera en tydlig riktning – vision och mission. Besvara frågan varför finns företaget? och sprid evangeliet vidare i organisationen. Genom att etablera en stark mission kan man skapa en nästan religiös stämning bland de anställda, och en tydlig vision sätter fokus på framtiden. När alla anställda ges ett tydligt gemensamt mål triggas tävlingsinstinkten och minskar internpolitiken – alla är ju i samma lag.

För att etablera en kreativ kultur krävs att chefen kastar första stenen och leder med exempel. Chefen måste själv våga bryta mot trötta regler och strukturer, som man i vissa fall kanske själv satt upp en gång. Gör något litet kreativt själv för att skapa en gnista hos andra. Istället för att skicka ut agendan till ditt nästa möte i form av en trist PDF med Times New Roman-typsnitt kan du ju skicka ut den i form av fina små handritade teckningar. Gör något nytt bara — var modig. Och lycka till!